College & Universitet

Vanliga frågor & svar

läkar-, tandläkar- och veterinärstudier utomlands

De vanligaste frågorna om medicinstudier utomlands

Varje dag får vi mängder av frågor om att plugga till läkare eller tandläkare utomlands. Därför har vi satt ihop en lista över de allra vanligaste frågorna, samt svaren på dessa. Om du vill veta mer, eller har en fråga som inte står med här, tveka inte att höra av dig till oss! Vi är störst i Sverige på medicinstudier och gedigen kunskap om hur allt funkar. Kan vi inte svaret, tar vi reda på det så snabbt vi bara kan. Vi finns här för dig!

Det finns en hel del att tänka på i samband med att man planerar att plugga utomlands. Vi på EduPlanet får dagligen mängder av frågor om studier utomlands. Här kan du få svar på några av de absolut vanligaste. Om du inte skulle hitta svaret på din fråga här, eller vill ha mer information, tveka inte att höra av dig till oss!

Ring oss: 018 – 55 10 20

Maila oss: info@eduplanet.se

 

Vanliga frågor & svar 

medicinstudier utomlands

Antagningskrav & Ansökan

Jag har inte läst natur, kan jag ändå plugga till läkare/tandläkare?

Svar. Ja det kan du. Vi har vissa universitet där detta inte är ett krav. Men på många universitet som har antagning baserat på dina betyg krävs i regel att du läst åtminstone 1-kursen i biologi, kemi, eller naturkunskap. Du måste också alltid ha en fullständig gymnasieexamen.

Skriver man antagningsprov eller går de på betygen?

Svar. Man kan göra både och. De flesta skolor har olika antagningsprov (oftast i kemi och biologi), ett fåtal skolor går på betyg+motivationsbrev+referenser. Ett fåtal har en kombination av de båda.

Vad ska man ha för betyg för att ha goda chanser att komma in?

Svar. Generellt behöver man ha åtminstone C eller bättre i kemi & biologi 1+2, eller naturkunskap 1+2.

Hamnar jag i en sämre antagningskvot om jag läst på komvux?

Svar. Nej. Alla söker på lika villkor, oavsett om man kompletterat betygen eller ej.

Hur svåra är antagningsproven?

Svar. Det beror på vilken skola man söker till. Generellt ligger de dock på rätt hög nivå, och det man lär sig i steg 2-kurserna motsvarar oftast innehållet.

Kan man förbereda sig för proven?

Svar. Ja, du kan gå en förberedande så kallad Pre Medical-kurs (PreMed) som t.ex. vi på EduPlanet anordnar varje år. Läs mer om det här. 96 % av de som gått EduPlanets PreMed har kommit in på första försöket! Om du inte går PreMed-kursen återstår att plugga själv. För att klara proven måste du vara väl förberedd, då proven är svåra.

När kan jag söka? När är ansökningsperioden?

Svar. Antagningsperioderna är olika. De flesta skolor har antagning bara till hösten, men ett par av våra skolor har också antagning även till vårterminen. Dessa är för närvarande Riga Stradins i Lettland och Medical University of Silesia i Katowice i Polen. Läs om antagningsperioderna på respektive medicinskolas sida på vår webb eller fråga oss så berättar vi.

Jag går fortfarande på gymnasiet, när kan jag söka till Riga? Måste jag ha en gymnasieexamen först?

Svar. Du måste ha en komplett gymnasieexamen (examensbevis) innan deadline, alltså du kan påbörja ansökan i april och sedan skicka in din examen när du fått den.

Vad ska man skicka med i ansökan?

Svar. Det beror på vilken skola du ansöker till, hör av dig till EduPlanet om närmare info.

Jag har läst en eller flera kurser på högskolenivå. Kan jag tillgodoräkna mig dessa?

Svar. Ibland. Det är alltid värt att fråga EduPlanet eller universitetet du vill söka till. Ofta kan man dock bara tillgodoräkna sig ett visst antal poäng.

Jag har XXX och YYY i betyg. Vad är min antagningschans?

Svar. Vi har koll! Hör av dig till oss på EduPlanet, så kollar vi på på dina betyg och kommer med en bedömning. Självklart helt gratis, och utan något krav på att du ska ansöka!

Hur utbildningen fungerar

Läser man bara teori, eller har man praktik också?

Svar. Utbildningarna innehåller både praktik och teori. Generellt är de första 2-3 åren främst teoretiska, med studier i t.ex. anatomi, histologi osv. De senare åren av utbildningen läser du främst kliniska ämnen ute på sjukhusen/klinikerna.

Vilket språk sker utbildningen på?

Svar. Den teoretiska utbildningen sker på engelska. Under den kliniska delen av utbildningen kommer du att behöva prata på landets språk med dina patienter och kollegor. Inför detta kommer du att få språklektioner av universitetet. Detta ingår i utbildningen och är obligatoriskt.

Kan jag göra min AT i Sverige som läkare?

Svar. Nej. AT är inbakad i utbildningarna utomlands och du kan och får med andra ord inte göra denna i Sverige. Däremot kan du göra ett utbytesår på en annan skola, även i andra länder.

Kan jag läsa delar av utbildningen i Sverige?

Svar. Nej, inte om skolan du läser på inte har ett utbytesavtal med ett universitet i Sverige.

Kan jag byta till en skola i Sverige efter att jag påbörjat min utbildning utomlands?

Svar. Ja och nej. Du kan söka till en utbildning i Sverige efter att du börjat, men du söker på samma villkor som de som söker för första gången, dvs. med dina gymnasiebetyg. Det tas ingen hänsyn till att du kommit in på utbildningen i ett annat land. Däremot kan du ha en större chans på Karolinskas alternativa urvalsprogram, PIL och TAPIL.

Får jag yrkeslegitimation direkt när jag är klar?

Svar. Ja, i alla fall i Sverige och EU. Medicinutbildningarna inom EU är standardiserade för att hålla en viss nivå och kvalitet. Därför kan du i majoriteten av EU-länder sedan jobba utan att göra t.ex. kompletterande test eller praktiktjänst. Dock krävs det att du klarar hela utbildningen som krävs för yrkeslegitimation i det land du studerar i – om det krävs att du tex. gör ett slutprov för att bli färdig, så måste du klara det innan du kan få en svensk yrkeslegitimation även om du läst och klarat hela utbildningen fram till dess.

Kan jag jobba i USA efteråt?

Svar. Nej, inte på en gång. För att kunna jobba som läkare i USA måste du ansöka om godkännande av certifiering från ECFMG. När du ansökt om godkännande av certifiering, måste du få tag i en residency-plats vid ett sjukhus (ungefär som AT) genom Accreditation Council for Graduate Medical Education. Först efter detta får du din amerikanska läkarlegitimation.

Praktiskt runtomkring

Får man CSN om man pluggar till läkare/tandläkare utomlands?

Svar. Ja, i alla fall på de skolor EduPlanet jobbar med. Det kan dock hända att andra skolor inte är CSN-berättigade, och man bör vara noga att kolla detta innan. Kom dock ihåg att man bara får max 240 veckor sammanlagt, vilket är 6 läsår! Du måste vara svensk medborgare för att kunna få beviljat studiemedel för studier utomlands.

Vad kostar det?

Svar. Väldigt olika från skola till skola. Du ser alla kursavgifter och andra kostnader på respektive skolas sida. Generellt är tandläkarutbildningarna lite dyrare än läkarutbildningarna, eftersom de är så pass materialintensiva. Kontakta oss så hjälper vi dig med en budget för dina studiekostnader.

Hur mycket pengar får man från CSN?

Svar. Generellt får man totalt max ca 360 000 kr i lån (att fördela över max 6 läsår) för kursavgiften och max ca 780 000 kr (eller ca 13 000 kr per månad i max 10 månader per år under max 6 läsår) i lån och bidrag för att leva och bo. Många medicinstudenter bor och lever billigare än maxbeloppen för detta och tar från denna ”boendepott” och lägger på kurskostnaden. Tillsammans med avlönade sommarjobb går det i de flesta fall att finansiera sina medicinstudier på detta sättet.

Vilka lån kan man söka?

Svar. Man kan söka grundlånet, samt diverse merkostnadslån. För det mesta söker man merkostnadslån för kursavgiften och resa. Från och med 1 juli 2015 kan man också söka merkostnadslån för att täcka levnadsomkostnader.

Klarar man sig på CSN?

Svar. Det beror på vilket land du läser i. I de flesta länder klarar man sig rätt bra på CSN. I t.ex. Spanien och andra sydeuropeiska länder kan det vara desto svårare. Kom ihåg att om du studerar i länder där det är billigare att leva och bo blir det mycket lättare att klara sig på på CSN, det gör stor skillnad!

Får man boende via skolan eller måste man hitta det själv? Är det svårt att hitta boende?

Svar. En del skolor har campus-boende för sina studenter, och då ansöker man om det i samband med antagning. De blir snabbt fulla och det är bra att vara tidigt ute. De allra flesta väljer dock att hitta en egen hyreslägenhet som man delar med en klasskompis. Det är oftast inte svårt att hitta ett förstahandskontrakt antingen på egen hand eller via s.k. bostadsförmedlare.

Hur är standarden på studentlägenheterna genom universitetet?

Svar. Det kan variera en hel del, men generellt bör man vara beredd på att standarden kan vara lägre än man är van vid i Sverige. Ofta bor man två i ett rum med var sin säng och skrivbord. Ibland har man egen toalett men ibland delar man den med resten av korridoren. Kök delas oftast. Vad som finns i köket utrustningsmässigt varierar stort mellan olika studentboenden.

Måste jag söka om visum?

Svar. Nej, du måste inte söka visum om du är svensk medborgare och pluggar inom Europa. Dock kommer du att behöva registrera dig som studerande i landet. Detta får du hjälp med av skolan på plats. Om du inte är Svensk- eller EU-medborgare, kan du behöva söka visum. Fråga oss om vad som gäller för dig!

Hur köper jag kurslitteratur?

Svar. Många universitet har egen bokförsäljning där du varje terminsstart kan köpa all litteratur du kan behöva. Det brukar också anordnas små marknader där studenterna säljer egna begagnade böcker.

Behöver jag vara försäkrad?

Svar. Ja. Ländernas immigrationsväsenden kräver att du kan uppvisa giltigt försäkringsskydd för din vistelse i landet i samband med att du skriver dig där. Du bör jämföra både ditt nuvarande och andra försäkringsbolags försäkringar. EduPlanet har också ett studerandeförsäkring, som du kan läsa mer om här.